Säsongen 2022

Säsongen började väldigt bra i Maj med 3 segrar på dom 4 första matcherna & serieledning. Vilket var flera år sedan vi senast kunde säga. Men skador har satt stopp redan innan säsongen i Sverige startade. Där Tomas Jonasson skadade sig i Polen och sedan efter premiären mot Dackarna så försvann Oskar Fajfer direkt med nyckelbensbrott. Och han var borta länge, drygt en månad. Och sen rullade det bara på med skadorna när Oskar Fajfer var på väg tillbaka så försvann Piotr Pawlicki så dom han aldrig att åka ihop. Sen Vaclav Milik, Jakub Jamrog, Jonas Seifert-Salk, Alexander Liljekvist & John Lindman. Och Tomas H Jonassons bekymmer med, så i stort sett alla har varit skadade denna säsong. Så det har verkligen satt sin tydliga prägel på denna säsong 2022.

Tror att vi räknade ihop att hela 16 olika förare kört i laget denna säsong, det är sjukt mycket och måste vara något slags rekord. Och tyvärr så blev det aldrig riktigt ro i truppen, det var så många som kommit in och ut i laget som man ville ha med. Och det har varit oklart i flera matcher om man som förare kan ställa upp osv. Jag har fått ringa in folk sent till matcher och tyvärr har vi varit tvungna att åka riders replecment (R/R) några matcher där vi absolut inte vill åka det. Som tex för en förare som har nummer 4. Men det har blivit så för att vi inte varit något folk. Så det är den tråkiga biten men så är speedwayen. Och det är inte mycket man kan göra något åt, men det har varit ett sånt år tyvärr. Och det hat avspeglat sig med, det blir tufft när vi inte har bänken riktigt. Och det visar sig när vi haft 16 olika förare som kört för oss denna säsong. Men alla har fått chansen och åka mycket och det är några bevisligen som inte riktigt räcker till som vi hade i truppen. Och det var tänkt att dom mest skulle vara back up och när dom väl kom in i laget att dom skulle göra jobbet men tyvärr blev det inte så. Men det är flera lag som har haft det tufft med skador i sina trupper och det är inte många lag som har en bred trupp. Vi hade inte det och de har vi fått betala priset för. Men sen så sprattlade vi till liv nu på slutet och matchen mot Västervik hemma på Duntis var första gången vi kunde ställa upp med det laget vi ville åka med, och det var match nummer 12 av 14. Och tyvärr var det den ända matchen under hela säsongen vi kunde åka med tilltänkt lag.

Sen finns det några matchen under säsongen där vi borde vunnit eller gjort något annorlunda, exempel Indianerna hemma dom poängen som saknades i slutet av säsongen tappade vi där, Rospiggarna borta när vi får det läget som vi hade i sista heatet och inte tar den. Det var surt. Och Masarna borta ska vi inte prata om, det är en straffspark vi har. Det var ett otroligt skadeskjutet lag vi mötte, men banan uppe i Avesta är så fruktansvärt speciell och dom är så bra där. Och dom fick en riktig lyckoträff mot oss som vi hade mot Västervik, och det vände säsongen för dom. Men vi har haft våra chanser fast det varit så mycket strul under säsongen. Men såklart är det surt att missa slutspelet. Jag hade ändå en ganska bra känsla när vi åkte ner till Målilla för sista omgången, jag trodde den banan skulle passa oss bättre än den uppe i Avesta men tyvärr räckte det inte till och så är det. Och det stora problemet med säsongen förutom skadorna så har det varit att reserverna tagit lite för få poäng. Jag tror som max att vi tagit 5 poäng på reservplats 6 & 7 i en och samma match. Och då blir det tungt, då måste dom andra fem ha bra kvällar hela tiden, och det är tufft då måste nästan alla upp i tvåsiffrigt. Sen är det så att in princip alla har tappat marginellt i snitt jämfört med fjolåret. Vaclav Milik är undantaget han har nästan höjt sig med en halv poäng.

Men jag skulle vilja tacka alla supportrar som stöttat oss under säsongen och till nästa säsong hoppas jag att vi kan höja publiksnittet på Dunteberget. Nu väntar en vinter där det ska skrivas kontrakt med förare och jaga sponsorer så att vi blir starkare till nästa säsong.